Det var ju heller inte mycket till förberedelser. Moppen kom sent så det blev panikmontering av GPS:ar, topboxar, klistrande av skydd samt inte minst, provpacka och provköra runt kvarteret. Packade sen moppen in i Renault Traficen och dagen efter till Pajala först för ett litet mopperally på två mil och sen vidare till Helsingborg där moppeturen skulle då börjas.
Först dagen innan moppen kom började jag packa grejjorna jag skulle ha med. Jag hade ju heller ingen färdplan klar, jag visste bara att jag skulle först till Grossglockner i Österrike. Dessutom får man ju inte köra moppen på motorvägar och framför allt, inte på autobahn. GPS:en skickar ju ut en dit iallafall emellanåt fast man trycker på knappen "undvik motorväg", så en noggrann färdplan på två minuter hann jag ge den biten.
Vid Grossglockner skulle jag sen se vart jag skulle. Söderut så var det ju då tänkt att lika bra ta Dolomiterna och Stelvio i samma veva. På vägen hemåt var det också tänkt att ta vägen via Frankrike och uppåt, men det beslutet skulle jag avvakta med tills jag sett hur lång tid backarna tog skulle ta av totaltiden.
Hursom helst, det blev att syrebristen uppe på höga höjderna gjorde att mopeden orkade inte riktigt. Tophastigheten på Visionen låg annars på ca 42,7 km/timmen på GPS, medan hastighetsmätaren visade då ungefär 48. I alperna blev i tre dagar snittet på tophastigheten kanske 15 km/timmen. Cirka femtom pass hann avverkas och mycket av klättrande uppåt gjordes i ca tio knyck. I Grossglockner fick jag bitvis zickzacka mig upp. Två gånger fick jag också kliva av för att den överlastade moppen helt enkelt inte orkade klättra. I Stelvio blev det att kliva av bara en gång.
Tiden rann ju iväg helt makalöst med backarna. Att jag sen också fastnade i Livigno pg a krafig snöfall gjorde ju också att Frankrike fick sparas till senare......
Om jag var less emellanåt? Neeeh, helt underbart, njöt nästan av varenda sekund!
