Öppnar dörren och på golvet utanför dörren står en vinflaska med en lapp på. På lappen står det textat en önskan om fortsatt trevlig tur. Lyfter dock in
|
Honda Vision 50 på låga höjder Lohme - Miedzyzdroje |
|
|
Tidig morgon. Kikar ut genom fönstret, inget regn, men det är lite molnigt och halvdimmigt. Skymtar lite av Kap Arkona långt borta, men den där vita klippan i solsken syns då inte. Är uppe flera timmar innan dom öppnar frukostsalen så någon hotellfrukost blir det inte här. Packar nästan allt färdigt och klär på mig för en snabbpromenad. Öppnar dörren och på golvet utanför dörren står en vinflaska med en lapp på. På lappen står det textat en önskan om fortsatt trevlig tur. Lyfter dock in |
|
flaskan in på rummet, för några glasflaskor i packningen vill jag inte släpa på, speciellt inte en vinflaska. Trevlig gest ändå av dom! Blir bara ett snabbt varv runt det lilla kvarteret. Passar samtidigt att hämta moppen från garaget. Nyckeln till garaget ligger som överrenskommet kvällen före under en liten sten utanför garageporten. På väg. Följer strandkanten och solen försöker visa sig emellanåt. Stannar ibland nån sekund när solen gör ett tappert försök mot Kap Arkonas klippor, men det vill sig inte riktigt. Kaffe vid första bästa öppna mack. Första bästa mack är väl egentligen den enda som finns här uppe och som tur är så är den öppen tidigt. Macken ligger också där avtagsvägen mot Arkona ligger. Kaffet avklarat och jag tar nu dom mindre vägarna. Vägarna är nu egentligen mindre annars också men det finns dom som är mindre än så. Dom består av tvåspårig betongväg och har faktiskt ett vägnummer på kartan. Bara ett fordon i taget kan åka där och på strategiska platser finns då utsatta breddade mötesplatser. Först på spåret gäller! Framme vid Kap Arkona. Sista biten till udden får man inte köra med motorfordon. Det finns däremot en parkeringsplats där man lämnar fordonet och tar ett tåg på hjul dit. Nu är det ju tidig morgonen, inte en skymt av nån människa, så Visionen får rulla ända fram. Stannar till vid byggnaderna runtomkring fyren. Knallar runt, kikar på byggnaderna och alla gamla rostiga grejjor som finns utspridda lite här och där. Förstår ju inte mycket av vad allt använts till, men dom är gamla, dom är rostiga och har säkert en historia från förr att berätta. Det räcker ju för att få min uppmärksamhet. Fortsätter tyst och sakta mot havslinjen och skogen. Innan skogen står en liten fyrhjuling med litet släp efter. Det är städpatrullen. Mannen står vid en sopbehållare vid en bänk och plockar upp lite sopor. Räknar nu kallt med att bli stoppad och få en utskällning. Kör mot han och föbi honom bara några meter ifrån honom. Han står med ryggen mot mig och reagerar inte ett smack, utan fortsätter bara att lyfta sopor ur sopbehållaren och halvkasta dom bakåt mot släpet. Jag passar under tiden snabbt slinka in i skogen och konstaterar att han förmodligen måste vara döv. Följer nu en välanvänd vandringsstig norrut alldeles bredvid stupen. Smiskar ganska hårt med Visionen, det sladdar och har sig medan träd och buskar smiskar i första hand den breda packningen. Några vita klippor ser man inte en tillstymmelse av och inser efter en stund att det är nog ändå bäst att vända tillbaka innan det börjar droppa in lite mer folk vid fyren. Vänder och kör lika hårt tillbaka till fyren. Hittar en bit från fyren en lång trätrappa ner till vattnet. Går ner där och ser inget av klipporna där heller. Trappan är mer ner för dom som vill vandra efter vattnet verkar det som. Kikar upp och inser först nu hur många trappor det är tillbaka. Här nerifrån ser det ut som om det skulle vara tiotusen steg att ta innan man är uppe. Klappar ner hjälmen ordentligt och tar med rejäla språng fart. Halva sträckan upp och måste sätta mig en minut. Kippar efter andan och mitt flåsande bara ekar inne i hjälmen. Snabb vila och likadant ryck igen den sista biten. Väl uppe så ramlar jag bara ner av utmattning. Den här gången ekar mitt flåsande ännu värre och det låter som om hjärtat vill banka ut från hjälmen. Det blir att sitta en bra stund där och kippa efter andan. Det är alltså inte bra att springa uppför långa trappor med full mc-mundering på, framför allt om inte konditionen är som den ska va. Tillbaka lite andra mindre vägar till macken vid avtagsvägen, eller egentligen till en affär bredvid macken. Handlar där lite bröd, tomater och gurka. Fortsätter sen därifrån västerut efter en kullerstensväg. Märker gansk snabbt att den här kullerstensvägen är lång och passar definitivt inte Visionens små fjortontummare. Att det sen längre fram är mörka moln i skyn gör beslutet att vända tillbaka ganska lätt. Gör omtag från affären mot samma håll, fast runt dom mörka molnen. Håller nu västra sidan av Rugen. Tar en kort färjetur för cirka tre euro. Det blåser så kraftigt från sidan och jag törs inte släppa moppen under den halvgungiga färjeturen. Ganska direkt efter färjan vänder jag sydost och tvärs över ön till nästa färja. Regnet börjar ösa ner samtidigt som jag kör in i färjan. Den här färjelinjen är lite större, trafikeras av två färjor till skillnad från förra där en färja åkte fram och tillbaka. Färjan är dessutom dubbelt så stor och jag är glad och få stå under tak under ösregnet. Kör av färjan samtidigt som regnet upphör. Är nu på fastlandet och det är riktning österut och mot mot Polen som gäller. Regnmolnen åt mitt håll jämfört med åt det andra hållet ser heller inte nu så hotfulla ut. Skönt! Försöker nu hitta lite vägar för att slippa den förmodligen hårt trafikerade huvudvägen. Svänger av direkt efter färjan på en sk tvåfilig cementväg. Hinner inte långt så blir den så pass ojämn att hjulen flapprar mellan blocken och det det blir till att vända tillbaka. Tur för det, bredvid huvudleden visar det sig gå en kullerstensväg som är i såpass bra skick att den går att pinna på i vanlig takt. Kullerstensvägen tar slut och jag styr kosan mot mindre vägar. Hittar lite öppna fält och tvåspåriga fina betonvägar igen. Efter Zinnowitz smalnar landdelen av. Vatten på båda sidor och det finns inte mycket vägar bredvid att ta. Varvar den hårt trafikerade vägen med att köra på cykelvägen emellanåt. Cykelvägen är nu för mig kanske mest för att få en liten glimt ut mot havet. Strax före Ahlbeck möter jag en cykelfamilj. Två halvvuxna barn först, sen en stor dam i övre medelålder och en liten spenslig man längs bak. Saktar som vanligt respektfullt ner farten. Cirka trettio meter före börjar damen med en hes kraftig röst skrika en massa förmodligen fula ord på tyska. Vet inte om hon skriker åt mig eller dom framför men man reagerar när det låter som hundra hesa arga skator skriker i örat på en. Jag vinglar till och blir så skraj att jag stannar. Familjen fortsätter som vanligt, damen fortsätter att skrika medan stackars mannen längst bak cyklar på med sloköron. Några kilometer före polska gränsen finns en rekommenderad väg för dom som ska österut. Jag fortsätter rakt fram. Passage gränsen och en bit kullerstensväg in mot Swinoujscie. Efter vägen står försäljare i rad. Krimskramsförsäljning varvat med grönsaker, billiga cigaretter och allt annat möjligt som man nu kan tänka sig. För att ta sig sen vidare österut så krävs det en färjetur med lokalfärjan. GPS:en lotsar mig vägen raka vägen dit. Fast inte, den hänvisar mig till fel färjeläge först. Hjälpsam personal där visar mig till den bakomliggande lokala färjan. Borde ju ha egentligen fattat det från början att den första var fel. Knappt några människor där medan kring lokalfärjan är det hektiskt. Hur det nu funkar här har jag ingen aning om. Ställer mig på trottoaren bredvid bilkön för att studera. Nån stackars bilist har blivit allvarligt sjuk i bilkön och ambulanspersonalen försöker hjälpa honom. Ganska snabbt har nån i personalen sett en vilsen mopedist med full packning stå och bläddra i sina polska pengar. Han kommer fram till mig, hänvisar mig till cyklisterna och gångtrafikanterna. Pekar också på mina pengar och säger -"no money" In i mullret bland gångtrafikanter och allt som har med två hjul att göra. I mitten körs bilarna in och på båda sidor i färjan då allt annat som är smalt nog att rymmas. Färjan lastas på snabbt och effektivt, lika snabbt går också färjeturen. På andra sidan tar jag mig till huvudleden igen. Bilarna dundrar förbi men nu finns det istället ett brett spår bredvid. Framme i Miedzyzdroje. Tar några vändor i stan innan det förbokade hotellrummet. Knallar in på hotellet och möts av en äldre dam som är på språng ut. Berättar att ett rum är bokat via booking.com i mitt namn. Hon bara skakar på huvudet med ett -"no no". Så håller det på ett flertal gånger trots att hon får bokningsnummer och allt. Under tiden har det dessutom kommit en rejäl regnskur ute. Har nu ingen lust att börja söka nåt nytt hotell, så jag ger mig inte. Jag har ju ändå rätten på min sida. När hon då fattar att det snart kommer stå ett tält uppställt ute på gården så pekar hon in mig in i ett rum alldeles bredvid receptionen. Sur är hon också. Rummet är kanon så förmodligen är den bokad för billigt. Pengarna stoppar hon i bakfickan och när jag ber om ett kvitto så babblar hon nåt på polska samtidigt som hon viftar med armarna. Blir dödläge och tyst en lång stund och jag bara står kvar där utan att yttra mig och väntar på mitt kvitto. Hon ger sig, smäller lite i byrålådorna under bänken, hittar ett kvittoblock. Inte ett ord. Bär in mina saker i omgångar. Damen har varit på sitt ärende ute och kommer nu springande med en tidning som regnskydd ovanför huvudet. Öppnar ytterdörren för henne och ser att hon smälter lite genom att ge mig ett litet försiktigt leende. Från hotellet raka spåret ner till stranden. Det är lite småkyligt så några badgäster i vattnet syns inte till. Knallar efter den fina badstranden, tar en öl i strandbaren. Finns som ett litet köpcentra i anslutning till badstranden. Kollar in lite på krimskramsen där. Ytterligare en bit mot stan så står en massa människor och gör lite egna shower i form av allt från gymnastiska övningar till breakdance. Blir inte mycket mer än så. Knallar en bra stund inne i stan och studerar folklivet där. Är tillslut så trött i bena och med nöd och näppe orkar precis gå tillbaka till hotellet. Somnar in nöjd och belåten med den långa dagen! |
««-Föregående Nästa-»» |