|
En dagbok från en Honda NPS50 Zoomer. dag 5, tar skärgårdsbåtarna och fastnar på öarna |
|
|
Vaknar tidigt. Bara drygt fem mil till färjorna och den första går först strax före tolv finsk tid. Alltså, passa och vänta tider igen. Det är det här jag ogillar med öar, sitter man fast, så sitter man fast och ingenstans kommer man! Packar ihop allt och drar iväg i sakta mak. Hittar säkert några småvägar, eller sevärdheter att slå ihjäl tid på. Vajerfärja över till ön Vårdö. Upptäcker på ön att just postvägen till Ryssland har tydligen gått just här och det finns massor att läsa historien kring vägen. Glömmer totalt bort |
|
tiden och får i slutändan riktigt stressa för att hinna med färjan mot Brändö. Det är blåsigt ute och Zoomern får bindas
fast. Färjan kostar 12 euro och tar nästan tre timmar, för mig är det normalt lång tid. Passerar småsmå öar, färjan lägger
till i några öar, släpper av och tar upp bilar och tiden på färjan rinner bara iväg. I Torsholma är båten lite sen. Ön Brändön är smal och avlång och det är tjugio kilometers körning till nästa färjeläge. Färjan är dessutom lite sen, så med Zoomerns 42 knyck finns det inte en chans att hinna till nästa färja. Nästa färja efter det går först om ca fem timmar. Bestämmer mig för att övernatta på öns camping istället. Innan campingen, görs ön bort. Från södra färjeläget i Torsholma till den norra. Finns en liten udde västerut på ön också. Kör alla uddens vägar i ett huj, ända tills vägarna tar slut. kommer nu på nåt som man inte annars hinner se på snabbare fordon. Alla smådjur man sett springa eller åla över vägen, ganska faschinerande egentligen. Ångrar nu helt plötsligt att man inte stannat till lite oftare och kollat in vad det är för småkryp. Nu då, vad göra sen? Känns som hela ön är gjord på en kvart, även på moppen. Bara att släpa sig till campingen trots att klockan är bara barnet. Campingen är heller ingen höjdare. Standarden helt okej, men det finns inget att göra, eller nåt att se. Stugorna är inne i skogen lite här och där och själva tältområdet är en bra bit bort, nära vägen. En endaste campingtält finns där, ett holländskt par som är på cykeltur och lämnat sin bil i Mariehamn. Duschar, lagar lite mat och tar en promenad flera gånger till campingens enda sevärdhet, en tre meter lång brygga. Byter lite ord med dom trevliga holländarna. Frun har en skön klang i sin röst. Hon avslutar alla sina meningar med dom sista bokstäverna med ett pip i rösten. Det kryper myror i kroppen av att sitta fast på ön och ingenstans att ta vägen. Ångrar just nu att jag ens gav mig till hela Åland ens. Som tur är börjar det regna. Lägger mig i tältet, läser lite broschyrer och småsmakkar på chokladbitar. Ligger länge sen och lyssnar på regnet som smattrar mot tältduken. Ganska skönt ljud egentligen, somnar till det med kläderna på. |
|